fredag 18 december 2009

Ett litet snack med Jimmy Wallin om att teckna, Modesty Blaise och sitt omslag

Med anledning av Bästa Omslag-omröstningen så tänkte vi passa på att publicera en intervju med Jimmy Wallin . Ni vet han som gjorde omslaget till Agent X9 nr 10/2009. Den skulle publicerats i samband med att tidningen kom ut, men dåligt med tid har gjort att den blivit liggande.
Men bättre sent än aldrig, Och nu är det ju aktuellt i allra högsta grad.
Sär här har ni den!


Hej Jimmy! Berätta vem du är.
Jag växte upp i ett litet samhälle i Västergötland. Kulturutbudet var inte särskilt stort, för ungdomar fanns det i stort sett inget att göra, i alla fall inte om man som jag var tondöv och extremt ointresserad av allt vad idrott hette. Serier upptäckte jag i treårsåldern då min mor överraskade mig med ett nummer av Pellefant. Jag blev hooked direkt och det var väl i den stunden som jag bestämde vad jag skulle ägna mitt liv åt.
Från Pellefant gick jag vidare till Bamse och Kalle Anka & C:o, sedan trädde de franskbelgiska serierna in i mitt liv och gjorde ett enormt intryck. Nu läser jag precis samma serier för min son och det värmer mig när jag märker att han uppskattar dem lika mycket som jag gjorde.

Hur kom du in på serietecknargrejen?
Mina första stapplande steg som yrkestecknare togs i mitten av högstadiet då jag emellanåt lyckades kränga några illustrationer och enstaka serier till lokala tidningar. Sommaren innan jag började gymnasiet fick jag chansen att testa lyckan som karikatyrtecknare vid ett nöjesfält. Jag fortsatte med det ett par somrar framåt och när man ser på det i backspegeln var det ett fullkomligt fantastiskt sätt att inleda karriären på. Det är verkligen något som jag kan rekommendera för aspirerande serietecknare och illustratörer. Du jobbar hela tiden direkt för kunden, faktum är att kunden sitter en meter ifrån dig. Du måste vara snabb och lämna ifrån dig material som kunden blir nöjd med, annars får du inga pengar! Det var där som yrkesmannen i mig började ta form. Jag lärde mig mycket om vikten av social kompetens och stötte på en del minst sagt "speciella" människor. Under gymnasiet utvecklades frilansandet allt mer, studiebidraget drygades ut med olika beställningsjobb. Veckorna innan jul brukade jag sitta mitt i ett köpcentra och teckna porträtt av allt från spädbarn till knähundar. Jag fortsatte med porträtt och karikatyrtecknandet tills jag plötsligt tröttnade på det. Faktum var att jag tröttnade helt på att teckna. Om det inte vore för att jag i samma veva erbjöds att göra en strippserie åt en lokaltidning så är det möjligt att jag hade lagt pennan på hyllan för alltid.

Du fick chansen att göra ett Modesty-omslag för att du först erbjöd dig att göra en fan art. Hur är din relation med Modesty.
Modesty upptäckte jag sommaren 1992, det minns jag verkligen. Min kompis pappa hade läst Agent X9 sedan barnsben och det låg alltid serietidningar utspridda i huset. Just denna sommar hade min kompis börjat intressera sig för tjejer (något det skulle dröja ytterligare ett par år innan jag förstod tjusningen med). Det var inte ovanligt att han tog dit någon av sina dambekanta för lite klumpigt hångel när jag eller någon annan kompis var på besök. Då jag snabbt tröttnade på att se dem utforska varandras tandkött lade jag istället mitt intresse på något annat, och det var då som Modesty Blaise trädde in i mitt liv. Visserligen hade jag skummat igenom en del nummer av X9 vid diverse toalettbesök men det var först nu som jag verkligen började läsa tidningen. Modesty framstod som den coolaste kvinnan jag någonsin sett i en serie!
När de andra kände sig färdiga med sitt brukade vi hitta på något annat men jag vet att det hände att jag bad dem fortsätta en stund så att jag kunde läsa klart en serie.
I samma period visades 1960-tals filmen med Monica Vitti på SVT och jag minns fortfarande hur besviken jag var efter att ha sett den. Det fanns ju ingenting som ens påminde om den Modesty jag kände och älskade! Jag har sett om filmen ett par gånger efter det och den upphör aldrig att förbrylla mig, även om ledmotivet är rätt coolt.

Vad är Modestys storhet, tycker du?
En av de saker som attraherade mig mest med serien var Jim Holdaways teckningar, han är och förblir den ultimata Modestytecknaren. Det är verkligen toppen att hans utsökta tuschlinjer äntligen får den behandling som de förtjänar. Om man jämför den nya publiceringen som Agent X9 ger ut nu med tidigare publiceringar så häpnar man över hur stor kvalitétsskilnaden är när det gäller återgivningen av bilderna.

Hur är det att ha gjort ett Modestyomslag, då?
Naturligtvis känns det väldigt smickrande att få ett så ärofyllt uppdrag. Man får hålla tummarna för att det dyker upp fler sådana här tillfällen framöver. Jag är inte helt nöjd med slutresultatet men hoppas få en ny chans att visa vad jag går för.


Foto: Christer Järeslätt. Fotoskrap (på negativet): Jimmy Wallin.

Ni kan kolla in fler av Jimmys teckningar på hans blogg kaffemeddopp.blogspot.com.
Den som känner för att träna skrattmusklerna rekommenderas att besöka www.slapstick-comics.se , en webbserie som Jimmy tecknar efter manus av komikern Simon Svensson (från P3:s Pang Prego och Morgonpasset).

1 kommentar:

  1. Anders Vänerbo18 januari 2010 21:50

    Får man komma med ett förslag? Varför inte ge Jimmy ett omslag till,att teckna alltså. Själv röstade ja inte på det men (va fan) det är alltid intressant att se vad som blir. Så vad säger ni? Ha de A

    SvaraRadera